Sushi Sho review – sorry, not worth it

    Blogg | 4 March 2024

Vi har nyligen varit på Sushi Sho – Michelin Guide sushi i Stockholm med för närvarande 1 stjärna. Jag, min fru och min mor varit där i mitten av Februari 2024, som en rolig grej, utan anledning utan mest för att testa något nytt. Vi alla älskar sushi och tycker om att prova ny mat och upplevelser, så efter att ha fått ett bord för 3 personer var vi förväntansfulla och hoppades på en bättre upplevelse. I ärlighetens namn finns det inte alls så många Michelin krogar som serverar just sushi i Stockholm – värt ett besökt, tänkte vi.

Upplevelsen började med bokningen – allt gick smidigt till och det fanns några enstaka tider som man kunde boka online genom att ange kreditkortets nummer och telefon.

Väl dags för besöket en kall februari-eftermiddag. Vi kom aningen tidigare – ca 15 minuter och tog en promenad runt huset för att fördriva tiden. När vi väl passerade såg vi att de städade och hade dörren på glänt för att vädra lite. Spännande! Väl tillbaka efter korta promenaden ser vi att ca 8 personer står vid dörren och fryser samt också vill nog komma in, men 3 minuter innan det var verkligen dags städades det fortsatt. Nåväl, vi som var för sugna att avnjuta en god måltid. Vi väntade lite till i kylan.

15:00, dörrarna öppnas och vi får en fråga om vem som stått här längst – det sällskapet var välkomna in först att hänga av sig jackorna och ta plats vid bordet.

Vi var ju inte först som stod och väntade, så vi kom in som sällskap nummer två och välkomnades av en kille…med en snorkråka i näsan. Just detta är lite roligt, men ja, sånt som händer, så vi la väl inte märke till det något mer – personal som personal, sådant som händer, mänskligt etc.

Vi får plats vid fönstret och serveras rätt snabbt en varm handduk som skulle värma händerna efter kylan – nice! Lite synd att handduken liknade en Friskis Svettis svetthandduk som inte bytts ut på länge och såg rätt sliten ut. Det visade sig senare att den skulle ligga blöt och kall under hela vistelsen, trots att det serverades både blöta och torra servetter under middagen att torka fingrarna med… Oklart varför sådant utseende och nyttan av en liggande kall handduk under besöket.

Innan vi hann förstå att vi var äntligen inne så började man servera “kockens val” av sushi. Jag kommer ärligt talat inte ihåg ordningen som fisken serverats i eller vad fisken hette, för jag insåg att vi skulle visst bli serverade av samma snubbe, med snorkråkan som hängde där… Första fisken kom på en tallrik och vi fick en kombucha att bryta smaken med emellan varven – det smakade bra!

Innan vi hann tugga i oss förta biten blev vi snabbt serverade nästa portion – den andra portionen serverades så snabbt att de inte ens hunnit ta bort första tallriken, vilket råkade skapa lite stök vid serveringen på de små borden i det trånga utrymmet så att alla fick knappt plats.

Mellan serveringar såg vi på hur kocken torkade av skärbrädan med en rosa disktrasa – inget jag har synpunkter på, men den starka färgen tog faktiskt fokus ifrån fina fisken eller den tekniken som användes för att forma sushibitarna och skära upp fisken. Det såg proffsigt ut – det är ju ändå Michelin restaurang, så man tar in upplevelsen lite extra.

Vi fortsatte vår måltid, snackade lite och njöt av sushin som ändrade färg, form och smak samtidigt som det introducerades med fiskens ursprung och sort.

Mitt under serveringen kom det in en medarbetare som kramades lite snabbt med snubben med snorkårkan och sprang vidare in i köket för ombyte. Lite oklart om snubben efter denna kram och kontakt med jackan hade tvättat händerna eller inte – jag såg verkligen inte, men jag tänkte på det i brist på andra upplevelser. Sushi fortsatte att serveras.

Vi åt vidare av olika fiskar som serverades utan tallrikar utan gavs till oss på en liten bricka där vi med händerna skulle ta sushibitarna. Helt OK om riset skulle hålla ihop, men däremot skulle vi också få smaka på sushirulle i sjögräs. Till skillnad från de som satt vid baren och serverades direkt av kocken som rullade sushi-tacon och gav de direkt till varje gäst i handen satt vi ju vid bordet längre bort och för att få tag i sushibiten skulle rullen passera två olika händer (kocken och den som serverade oss utan tallriken) – synd, då det upplevs som att man blir serverad rester från bordet som något bär runt på och skickar mellan händerna bakom ryggen på de andra. Det gjorde också att riset blev kallare och höll varierande temperatur igenom serveringen även om riset var bra och välkokt och inte sönderpressat.

Kollegan som kom in och bytte om från jacka till vitare kläder började servera oss och frågade om vi pratade svenska, eller engelska (varför inte fråga sina kollergor om detta?). Men innan hon serverat oss sprang hon in på toaletten och kollat in huruvida det var städat där eller ej. Varför just så äckligt och utan uppmärksamheten till små detaljer? Speciellt i sådan miljö där kocken och serveringspersonal är en del av upplevelsen och står verkligen i centrum framför gästerna 100% av tiden.

Lagom till sista bitarna började kombuchan ta slut. Som vi fick veta vid serveringen är att kombuchan bryggdes “av en snubbe som i princip brygger det i sin garderob, hehe” (citat). Jag undrar om det låg kalsonger eller strumpor i samma garderob. Haha. Nåväl. Kombuchan var god och inget vi behöver anmärka på här.

Vi närmade oss slutet på middagen och blev erbjudna att lägga till några sushibitar till – alla fick se den oskyddade fisken som vandrade runt rummet på en skärbräda. Vi hörde av några gäster som besökt stälet tidigare att det ska det vara värt när man ändå är på plats. Så ja, vi tog den rundan. Och åkte på en senig (?) fisk som smälte lagom sakta på tungan. Oklart om det var värt, men ja, det blev en del av upplevelsen.

När vi väl var klara var et dags att lämna lokalen som hade skiftande temperatur under middagen – från svalt till jättevarmt och tillbaka. Förstår att det ska vara fuktig luft men ändå konstigt att just temperaturen skiftat en del.

Vi hämtade ut våra jackor från rummet bredvid efter att ha betalat notan vid boret och gick därifrån – stinkande som fiskar, eftersom våra jackor stank just det – fisk.

Jag förstår inte hur svenskar kan svälja denna typ av servering för dessa pengar. 3 personer gick på ca 5500.- SEK inkl dryck, dricks 10% och tillägg som de hade som extra servering (två extra bitar). Serveringen tog 1 timme, det var fullsatt och det var dock inte alla som tog tillägget.

Jag upplevde detta som en urusel servering även om viss fisk var bra och god. Tillägget och den finare fisken hade senor i sig så min fru gav faktiskt bort sin bit till mig för hon tyckte inte om den. Det var varken udda fisk eller smak och inte heller någon wow-känsla efteråt som gör besöket värt det. Mitt sällskap skulle inte göra om det och ärligt talat inte jag heller, tyvärr. Vi ville besöka stället väldigt länge…och nu gjort det.

Licens +1

    Blogg | 13 January 2024

Dags för jägarexamen. Förra året var det MC utbildning nu är det annat område man breddar kunskaperna inom.

2024 start!

    Snack | 8 January 2024

2023 avslutades med en riktigt lång och skön vila pga mellandagarna och långhelger, så vi gick väldigt utvilade in i 2024.

Året började med att jag bokade in en resa till London med min mor och fru om några veckor – det ska bli skönt att spendera tiden med familjen och visa frun London som faktiskt aldrig varit där tidigare. Vi ska bo mitt i city och njuta av allt London har att erbjuda. Kul och spontant!

En trist händelse var att Katyas telefon flippade och laddade ur helt utan tecken på liv, så 15 minuter från att vi var på väg att köpa en ny så fick vi liv i hennes iPhone 13, som då får leva en liten stund till tills det verkligen behövs. Det går upp och ner med dessa händelser.

Ännu en kul händelse direkt i början av året var faktumet att Katya bjöd in mig till en utställning av Banksy – nedan några bilder därifrån. Riktigt bra upplevelse – vi brukar besöka utställningar på Fotografiska lite då och då och denna låg både i närheten och var minst lika underhållande och lärorik samt inspirerande. Dagen avslutade vi på en kvarterskrog i Vasastan med min mor som också fick en mikrofon i present av oss då hon satsat en del tid på sin podd på sistone.

All-in parroting

    Blogg | 3 November 2023

Vem kunde tro det här? Ingen. Inte ens jag i min vildaste fantasi. Men vadslagningar med sig själv om att kunna nå 200 subs på en vecka på IG med enkel content är ändå farliga.

Resultatet? Det här!

Ja, det är jag som driver kontot. Det får bli vår hemlis…

Bus med vingar

    Snack | 21 October 2023

Såhär efter 9 månader med Kiwi och Mango kan man lätt säga att dessa är smarta och roliga busar som också är enkla att ha att göra med. Vi har fått så många skratt med dessa, och de verkar trivas ihop också.

New runners

    Blogg | 26 September 2023

Sitter och läser mer om löpning samt hur man kan förbättra sin träning med intervallträning och variationen i löpturer, vilket jag kanske saknat på sistone. Efter att ha plöjt igenom en massa sociala medier och konton inser jag att ett nytt varumärke har dykt upp på mångas fötter och i form av ryggsäckar, t-shirtar etc. Det är HOKA.

Efter att ha varit trogen mina Gel Kayano Asics är jag tyvärr väldigt missnöjd med mina Kayano 29 som också får bli det sista långsamma skoparet jag äger. Byter nog till Hoka Gaviota 5 härnäst till nya säsongen.

I övrigt glad att ha hittat vettiga artiklar pch youtube videos om löpning så senaste två veckor har resulterat i en hel del löpträning som också kändes riktigt bra, efterlängtat och roligt.

What’s next?

    Blogg, Snack | 24 September 2023

Jahapp, nu när målet med MC kort är uppnått – vad gör man nu? Att åka runt är visserligen kul, men jag behöver en ny utmaning där jag kan utvecklas och testa nytt. Har några idéer på projekt framöver, så hoppas dessa gå i lås och går att kombinera med nya vardagen som kommer under hösten – nytt jobb och hård satsning på hälsa och träning.

Löpning är inte min grej…denna säsong.

    Träning | 12 September 2023

Helgen som nyligen passerat så snabbt har nog varit den mest hektiska helgen på länge. Det är självförvållat dock, låt mig förklara.
Lördagen skulle spenderas med en massa fysiskt krävande aktiviteter, och lustigt nog råkade dessa samlas under en och samma dag utan möjlighet till ombokning. Jag ville så gärna delta och testa mina egna gränser…

Förmiddagen skulle spenderas på en MC där SMC Knixkurs skulle stå för underhållningen och utbildningen – mer om det separat i nästa inlägg.
Eftermiddagen skulle dock bli desto varmare och Stockholm Halvmarathon stod på agendan.
På kvällen skulle jag träffa en kollega för en bit mat, men skulle naturligtvis hinna hem emellan för ombyte.

Jag vet inte hur jag tänkte, men 4 timmars aktivitet på hojen följt av 2 timmars dryga löptur i 24-graders värme var ändå rätt utmanande.

Jag kom till startlinjen i tid och värmde upp. Jag åt och drack lagom rätt inför ett lopp som jag inte gjort på cirka 5-6 år, men visst hade jag en ambition om att nå ett bra resultat och måltid. Hur tänkte jag där?

Den korta versionen av detta är att närmare än såhär till mållinjen har jag inte varit. På bilden står jag på andra sidan staketet – tyvärr.

Det blev helt enkelt för lite träning, för mycket annan aktivitet än fokus på löpningen den dagen och kroppen orkade inte med – för första gången i mitt liv fick jag kliva av ett lopp. Trots att jag lyckades springa 10km av 21km så valde jag att ta hand om min kropp än att plåga den. Ibland måste man välja…även om det skapar ett hack i lopp-kurvan och skadar egot.

Så jag återupptar seriös träning för att kunna göra en sk. come back och slutföra ett lopp med ett bra resultat under kommande säsong. För det kommer det behövas lite uppoffringar och det är jag redo för, eftersom det väger upp för den sämsta känslan när man behöver bryta ett lopp som man sett fram emot så länge.

Bästa tiden jag haft på Halvmarathon var under 2015 då jag sprang på 1 timme och 50 minuter. Dit ska vi igen!