En dröm om att kunna springa hem…

    Blogg | 22 March 2017

En gång i tiden drömde jag om att kunna springa hem på väg från jobbet… En enkel dröm, men så många ursäkter – för långt, för kort, för dåligt väder, ingen ryggsäck att springa med, inget omklädningsrum på jobbet, för lite tid, för mycket jobb…

Idag, som några gånger tidigare har jag lyckats springa hem från jobbet. Ännu en dröm som går i uppfyllelse. Och jag är tacksam. På riktigt.

Lägenhetsbyte – It’s possible!

    Blogg | 15 March 2017

Lägenhetsbyte – ett för mig så avlägset ord. Fram tills typ nu. Nu när jag har börjat landa i att vi har ju faktiskt flyttat till en ny lägenhet!

Vad är sannolikheten att man byter ens egna nyproducerade lägenhet mot en större lägenhet som också är nyproducerad, eller är rättare sagt där huset har samma byggår? Vad är sannolikheten att man kommer tycka om planlösningen i den nya lägenheten? Att den lägenheten man byter till finns i samma område som är familjevänligt? Att hyresnivån är acceptabelt? Att bytet går smidigt till utan att någon luras på vägen? Att det finns så få inblandade som möjligt för att det ens ska vara intressant och smidigt? Att det känns som ett uppköp hela vägen från beslut till att man några månader in i bytet tycker att det är det bästa som hänt hittills? Wow!

Bakgrunden till det hela är egentligen en kombination av flera faktorer: tristess, snöstorm och en lunch. Vad har dessa gemensamt?

En kväll hade jag ganska tråkigt och efter att ha landat ett nytt jobb var det dags att starta upp nya projekt. Det hade lätt kunnat bli en ny bil, men jag är nöjd med min nuvarande, så ett byte var inte riktigt aktuellt. I alla fall inte än. Valet av projekt: en ny lägenhet. Om det går. Om den finns där ute. Om…

In på stockholm.bostad.se och leta där. Efter någon vecka har vi fått fram ett förslag som lät intressant. En trea på 80 kvm i en nyproduktion. Ett problem – avstånd till city var inte den bästa, men grön linje på tunnelbanan var i alla fall tilltalande. Vi gav det ett försök och gick på visningen. En kall och blåsig höstdag gick vi iväg och det är här det roliga började.

Vid den tidpunkten var det snöstorm i Stockholm. Rekordmycket snö i hela staden, snöröjningen är under all kritik och som om det inte var nog hade bilen fortfarande sommardäck på. Det fick bli en god anledning till att ta tunnelbanan. Sagt och gjort – vi hamnade rakt ute i bushen. Hässelby Strand, nästan ändhållplats. Där lägenhetshus möter villaområde – sista huset på utkanten med en “naturnära upplevelse” som en mäklare skulle säga, men som i själva verket betyder “utsikt mot ett bortglömt, mörkt skogsparti där en och annan skum person passerar när du minst anar det”.

Tittat runt och svarade nej. Det var inte värt besväret helt enkelt. En sunkig lägenhet som var nergången på de få år som den nyttjats sedan huset byggdes klart.

Vi åkte hem efter visningen och efter en promenad i ghettot satt vi helt plötsligt på tåget – rätt tomt på folk, så jag satte ner mig, vilket inte händer så ofta. Det var just då någon huvudlös yngling sprang förbi och råkade, oavsiktligt, träffa mig med en basketboll i huvudet. Vände sig om snabbt och bad om ursäkt samtidigt som jag insåg att det var inte värt besväret att läxa upp honom – det var ändå ett förlorat fall. Stationerna passerade… Kommentarerna om att vi inte skulle flytta dit haglade, vilket stärkte vårt beslut… Dagarna gick…

En vacker dag, när snökaoset var fortfarande ett faktum, men alla dödliga började vänja sig vid den olämpliga hanteringen av snöröjningen i Stockholm så var det dags för en lunch. En lunch på jobbet i vanligt tempo. Klockan var cirka 12:30 en fredag. Det var helgen innan som vi tittade på lägenheten och minnet av bollen i huvudet, ghettopromenaden skulle utraderas av en ny spännande helg. Minst sagt.

Vid lunchbordet sitter jag och…vid den tidpunkten ingen mer. Det är då min kollega, låt oss kalla honom Mr. M. kommer in och sätter sig mittemot. Vi snackar mest skit, om det vardagliga, och M undrar om det går bra att ta sig till jobbet med bilen nu när snökaoset har plågat staden som pesten själv. Jag svarar med att jag tar tunnelbanan under dessa svåra dagar och eftersom nya vägar leder till nya upplevelser så berättar jag om helgens upplevelse, visningen, bollen i huvudet och hur ironiskt allt detta är med tanke på att även småsaker som händer alla dagligen känns som en upplevelse om man bara kommer utanför den egna bubblan.

Reaktionen jag får från Mr M. då är: “Men vänta, letar du efter en ny lägenhet? Bor du i hyresrätt nu? Visst är det en tvåa du har?”

-“Ja och ja!”, svarar jag undrande.

-“Jag har en nära vän som också letar en lägenhet och vill byta sin trea mot en tvåa!”, säger M.

Under några sekunder, medan jag tuggar i mig maten, hinner jag fungera om vad är egentligen sannolikheten att jag ska hitta något som också är nyproducerad och lika fräscht som min nuvarande lägenhet, där hyresnivån är lika passande som planlösningen, men framför allt där området är relativt barnvänligt. Sjöglimt, rätt våning och annat stök var inte ens på kartan då.

Inom närmaste 3-4 meningar som vi byter får vi inse att dessa lägenheter ligger cirka 600m fågelvägen ifrån varandra. Känslan redan då är “Wo….” som skulle kompletteras med “…ow!” redan under helgen. Vi bokade nämligen ett möte mellan mig och Ms vän och fått inse att lägenheten är rena drömmen för oss. Känslan var ömsesidigt och måndagen därpå skickade vi in alla papper som krävdes för att få igenom bytet. Formalia hit och dit. Några månaders väntetid och 28 december 2016 fick vi veta att vi kommer kunna flytta. Den perfekta nyårspresenten!

Det var då vi visste att ett nytt liv startar 1 februari 2017 – dagen vi skulle inse att ett lägenhetsbyte är möjligt och kan vara lyckat.

P.S. att flytten och den kosmetiska renoveringen skulle ta sin kraft var det ingen som tvivlade på. Det får bli ett annat inlägg om den resan, men redan nu kan jag sjunka in i den nya soffan, titta ut i fönstret (med utsikt mot vattnet) som sträcker sig från golvet till taket och samtidigt som jag ser flygplan från Bromma lyfta mot nya höjder tänka att “the sky is the limit” det gäller bara att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt samt ha lite drömmar.

Tack Mr. M. – I owe you one för den lunchen.

Dags att titta på nästa bil?

    Annons, Blogg, Sponsrat | 21 February 2017

Helgen bjöd på en road trip, så det har spenderats en del tid i bilen. En mini get away till Romme Alpin för att ladda batterierna med det bästa gänget! En lyckad dag bakom ratten och i backen. När senaste inlägget handlade om bilar får jag fortsätta i samma tema. Är riktigt nöjd med bilvalet jag gjorde 2015 när jag tog Audi A4 Avant Quattro Sportline.

Inser att det nu har gått två år med Audi och det är snart dags att byta upp sig till en ny modell. Valet är inte gjort ännu, men jag funderar på att ta en titt på BMWn samtidigt som en av mina vänner tittar på Volvo XC60 och XC70 modellerna. Jag tycker att BMW 5-serie Sedan ser riktigt fin ut och frågan är väl snarare om man behöver ett större utrymme för all bagage under längre bilturer eller om det räcker gott och väl för mina behov. Är det ett bra val för en barnfamilj? :) Man kan alltid skaffa sig en takbox tänker jag, haha. :)

I 90% av all tid bakom ratten spenderar jag i stan, så det kanske är ett grönare alternativ som man behöver titta på. Har sett en del BMW i3 på parkeringen där jag bor, så frågan om det istället är det senaste när bensinpriserna stiger för varje sekund? Biltestet BMWi3 säger en del gott om bilen, men hur gör man under längre bilturer på sommaren?

Rätt intressant hur första bilen påverkar ens val av bil framöver, trots att jag siktar på nyare bilar så kollar man ändå på reservdelar och tillgängligheten för dessa – typ här: bildelar24.com

Nåväl, vi får se. Det är gott om tid och jag kanske landar i något helt annat – kanske en Audi Q3 vore ett bra alternativt till det jag har nu? En liten SUV vore inte helt fel ändå om möjligheten finns.

Mini letar ny ägare – igen

    Blogg | 7 January 2017

Mini Cooper – min första bil som jag importerade från Tyskland letar ny ägare. Denna gång sitter den, tydligen nyrenoverad, hos Arthursson Bil i Örebro. Priset är otroliga 43000 SEK trots att motorn och växellådan har varit isärplockade i ett tappert försök att hitta missljudet som fyllde kupén varje gång man körde på de lägre växlarna. Det finns Coopers som säljs för en billigare peng, men denna håller nog sitt värde pga den sällsynta utrustningen (helläder, AC, dimljus etc) samt färgen (silver med silverfärgat tak). Priset är dock detsamma som jag lyckades sälja bilen för när den läckte olja och växellådan lät som om den precis skulle haverera. Än idag minns jag hur den unga killen som köpte den har knappt provkört bilen, men ville absolut ha den – stackaren. Det han inte visste är att Mekonomen, AutoExperten och en del privata mekaniker har försökt sig på bilen utan att lyckas fixa missljudet.

Carfax ger en historik på 19 händelser – ganska många för en vanlig bil med få ägare. Efter min försäljning har den dock kört 3000 mil, vilket visar på att någon har haft nöjet att köra och fixa den lilla go-carten.

Nåväl, hoppas bilen hittar en lycklig ägare och att bilen säljs så transparent som möjligt.

 

 

Åre 2016-2017

    Blogg, Resa | 3 January 2017

Spa, skidåkning, skotersafari, nysnö, regn, promenader, simning, bastu, roadtrip, restaurangbesök och vila. Så har vi sagt hejdå till 2016 och firat in det nya 2017.

Vi var i Åre. Högt upp i Copperhill Mountain Ski Lodge med en utsikt över hela Åre, backarna och liftarna. Resan upp gick bra. Vi körde via Gävle, Sundsvall och Östersund med få bilar och endast en dum omkörning pga dålig sikt och snö på vägen – my bad. Resan startade 6:50 och 15:35 var vi framme – endast två korta stopp. Vi tog det väldigt lugnt ändå.

Incheckning. Inflyttning. Just inflyttning med tanke på hur mycket prylar vi hade med oss!

Därefter direkt vidare till Årebyn för en bit mat. Mitt på torget var allt fullbokat och fullt med folk, men trots det lyckades vi ta oss in på Crêperie & logi som ligger mitt i byn, i Gamla Brandstationen i Åre. Ett bra ställe med god mat och service. Rejält hungriga har vi endast mot slutet insett att vi åt varandras mat – dvs de blandade ihop våra beställningar och vi har inte insett det förrän det var redan för sent. Nåväl – det var riktigt gott ändå.

Första dagen har vi spenderat med att hämta ut skidorna och bara njuta av hotellets utsikt, fulla av förväntan för nästkommande dag och skidåkning.

Dag två – upp kl 6:00, dusch, frukost (god!), på med skidkläder, på med pjäxorna och iväg till bussen som tog oss ner till Björnen, där Katya tog en privatlektion (riktigt goda resultat!). Själv tog jag några åk från toppen och fick mitt adrenalin. Rise & shine!

Vilopaus, en macka och the, sedan direkt ut i backen igen. Några riktigt bra åk igen och därefter helt slut iväg till hotellet. När vi har lämnat av skidorna var det dags för mat igen – pizza denna gång. Kvällen fortsatte inne på spa-avdelningen med bastu och några längder i simbassängen med utsikten över backen – det trevliga var att vi hade hela anläggningen nästa för oss själva, vi inget skrik från barnen eller andra som flöt omkring i poolen. Sweet!

Upp till rummet och vi lyckades med några omgångar Formel 1 på PS3 som fanns på rummet. Riktigt kul – det var länge sedan!

Nästa dag var det samma sak som ovan, dock med en bra mängd regn. Helt genomblöta gav vi upp vid 13-tiden, vilket iofs var tillräckligt för de otränade benen som pulserade av varje rörelse i de tajta pjäxorna. Trots regn fick vi in en god bit mat på kvällen och ett återbesök på spat fick liv i oss igen. Detta kompletterades med en god powernap mitt på dagen.

Den tredje dagen lämnde vi in skidorna och fick för oss att ta en skotertur. Iväg till Camp Åre där vi mötte upp ett gäng som hängde med på en 3-timmars skotertur utanför Ånn. Riktigt kul upplevelse – min och Katyas första gång på en skoter – och vädret blev perfekt just när vi satte oss på skotern! Lycka!

Pricken över i:et var en promenad genom Årebyn med kraftig snöfall – det är just då man kan uppleva Årebyns sagolika torg och smågator.

Tillbaka till hotellet och sedan var det dags att förbereda sig för nyårsnatten. På med kavajen och iväg till restaurangen. Femrätters på menyn som avslutades med fyrverkerier och eldshow utanför hotellet där alla gäster samlades vid 12-slaget.

Sista dagen fick resultera i en roadtrip hem. En tuffare körning med en hel del bilar, snö, slask, mörker, trötthet, men inga risker denna gång. Vi var hemma vid 19-tiden med lite tid över för tvätt och vila inför nästkommande…år!

Just ja, en bonus på det hela blev en gratis natt på valfritt hotell inom Nordic Choice kedjan, som vi nu har bokat med en resa till en närliggande stad för lite bad, zoo och en fin promenad med sightseeing.