Resa | 15 September 2020

Road Trip Report 3: Hamburg – Bremen – (Munster) – Dusseldorf

Efter Hamburg då? Jo, då åkte vi vidare till Bremen. Bremen visade sig vara en riktigt fin stad tyckte jag.

Vi tog en riktigt god smoothie mitt i stan och bara njöt av stunden. Eftersom vi skulle vidare till Dusseldorf samma dag och hämta Katyas vän på hennes jobb innan vi skulle vidare hem till henne, så började vi undra – hur lång tid har vi kvar till att vi ska vara där… Vad inser vi då? Jo, att vi är nu redan 25 minuter sena och vi har knappt sett staden. Av samma anledning har vi missat staden Munster som vi hade på vår agenda – det får vänta till annan gång.

Vi springer i princip bokstavligen förbi Bremens centrala torg och tar smågatorna i gamla stan tillbaka till bilen för att hinna vidare, vilket vi också gjorde genom att kompensera med lite högre fart på autobahn. Några selfies hann vi med ändå!

En sak som man nu minns från Bremen är att det fanns digitala versioner av tidningar som man kunde läsa direkt på skärmen utan att köpa dem, vilket folk också gjorde (det var så vi märkte detta).

Vi hämtade Vicky, Katyas tjejkompis, vid Essen och åkte hem till de för att vila. Som tur är så hittade vi också en parkering vid deras hus – måste passa på att säga att tyskarna parkerar lite hur de vill inne i stan och svenska, väldigt strikta regler skulle inte passa in i det som pågår på de tyska vägarna… Vet inte vilket jag gillar riktigt – kanske svenska parkeringar och tyska autobahns…

Efter kort vila så drog vi vidare för att käka sushi med glass. Vi valde att lämna bilen hemma och vi fick för första gången uppleva tyska tunnelbanan. Maskerna var återigen på – en lokal regel som bör efterföljas… Varmt var det – dubbelt så varmt med maskerna på. Otroligt… Vi var fortfarande inte vana vid detta och jag började smått fuska och jäklas.

Efter en god sushi tog vi en promenad hem längs med centrala gatorna i Dusseldorf. Mycket folk ute och vi såg en 20-tal polisbilar som patrullerade överallt utan att ingripa.

Väl hemma spelade vi ett sällskapsspel och skrattade så vi grät. Eftersom vi avslutade kvällen vid 23-tiden hade vi inga problem med att somna direkt. Jag och Katya intog soffan i vardagsrummet och började inse att vi nu är framme. Framme hos vännerna och på semestern – något vi längtat efter så länge.