Ouch-story och drömmar om nya lopp.

    Blogg, Träning | 7 August 2017

Sprang hem idag, som ni ser ovan. Känns bättre och bättre för varje gång efter mitt besök hos Access Rehab. Även om tempot är inte bra nog, så tar jag det väldigt försiktigt. Anledning till det? Just det jag har ju inte berättat…

Såhär var det. Efter att jag har behandlat det högra knät och benet så kändes det direkt mycket bättre – jag “flög” hem, dessutom fick jag rekommendationen att fortsätta springa i mindre omfattning, så att alla leder skulle landa rätt igen. Jag var bra sugen på att gå ut och springa – inte minst på grund av att jag brukar gå på magkänsla och den sa – “ut och kuta, gärna i terräng!”.

Under helgen som kom gick jag upp väldigt tidigt. Det pirrade i magen av att jag ville ut och springa. Ut till Hagaparken, så som jag har gjort säkert 1000 gånger förut. Brunnsviken runt är favvorundan. Här är det förresten.

Några steg in i rundan var känslan fantastisk. Måste säga att balansen var något rubbad då jag fick mitt högra ben förlängd en centimeter och ja, det kändes lite ovant att kunna springa rakt. Hursom… jag var på min femte kilometer. Stigen jag sprang på var smal och terrängen var rätt kuperad. Plötsligt dyker två tanter upp runt hörnet och jag väjer lite för att inte springa in i dem. Det är här det roliga händer. Den nyligen finbehandlade, nyläkta foten och knät får för sig att tappa det helt. Fotleden vrider sig 120 grader inåt och jag faller som en mindre elefant. Galet klumpigt och nästan i händerna på de chocked tanterna som tror att jag börjar anfalla, medan jag försöker egentligen rädda det som går att rädda (inte mig själv, för det är redan kört, men däremot telefon, bilnyckeln och kläderna). Boom! säger det och jag är heltäckt i damm och känner av att cirka 500 småstenar har trevligt nog satt sig fast i vänstra benet. Försökte komma upp och jäklar insåg jag – min höger fotled var stor som en apelsin och jag kunde inte gå…

Tanterna försökte hjälpa till och ringa en ambulans, men jag lovade att jag var OK och började halta iväg in i skogen för att (!) avsluta joggingturen.

Här måste jag ändå göra en notis – det är den enda händelsen då jag avbruter ett träningspass eller ett lopp för den delen. Jag har aldrig brutit en runda. Visst har jag börjat gå istället för att springa då kroppen inte kändes bra, men aldrig vänt hemåt utan att gå i mål på ett eller annat sätt!

Nu gick det inte. Jag haltade tillbaka till bilen efter att ha insett att det här är slutet för dagen. Det tog mig 1,5 timme att gå tillbaka den sträckan som jag sprang dit på cirka 25 minuter.

Hem. Dusch och tvätta såret. Upp med benet och på med all is från kylen.

I skrivande stund är svullnaden till stora delar borta. 1177 vårdguiden har gett rådet att inte belasta så hårt, därför har det blivit kortare rundor i lagom tempo. Jag fick också veta att en svår stukning som jag har råkat ut för läker på cirka 6 (!) veckor. Det ni!

Nu sitter jag och drömmer bort till onsdagen, för då… Då ska jag med Stockholm City Triathlon på en open water träning. Jag vill verkligen testa och se om kroppen kan komma i form inför en Ironman 70,3. Det har varit min dröm alldeles för länge helt enkelt och nu när jag blir äldre inser jag att jag kommer inte förlåta mig själv om jag inte slutför åtminstone ett sådant lopp – det vore att avbryta lite väl tidigt och det är inte likt mig.

Cashar in nu… och kanske lite på sikt…

    Blogg, Ekonomi | 4 August 2017

Boom! Har äntligen börjat tjäna pengar på denna blogg. Inte mycket, men det går runt gällande webbhotellet och lite annat runtom som domäner och liknande. Första riktiga utbetalningen kommer denna månad. #winning!

På tal om domännamn. Inser att jag nu äger en del roliga domännamn som:

hragent.se

intervalrunners.se

alexpersson.com

och en annan liten rolig domän som skall aktiveras inom kort i form av ett litet företag. Kanske. Vi får se. :)

Klättring, bouldering och topprep – all in 2017 / 2018?

    Blogg, Träning, Video | 3 August 2017

För några dagar sedan satt jag och kollade på Skatteverkets hemsida om skattefri friskvård och vilka idrotter kan dras på företagets friskvårdsbidrag, om man nu har sådant på sin arbetsplats. Där brukar man få inspiration till nya utmaningar och att testa nya idrotter och aktivitetsformer när gymmet och joggingen börjar bli en rutin ett par gånger per vecka.

Jag såg att klättring är en av sådana sporter. Blev riktigt sugen på att gå all-in och “lösa problem” – det är just så klättrare säger när de ska klättra uppför ett visst led. Jag har ju sedan gammalt ett grönt kort och har nyligen varit där med F.

Kanske ska kika vidare på sele, karbin, skorna och lite magnesium för att öva på apkonster på hög nivå. Ni kanske vill haka på och köra lite då och då? Hojta till! Ska nog hålla till på Klätterverket i Sickla.

Här kommer en oldie, but a goodie.

Hotellinsikt

    Blogg | 3 August 2017

Bytte duschhandtag hemma igår, bara för att jag lyckades hitta ett oöppnat paket som jag köpte in för jättelänge sedan – ni vet, man har en gång i tiden köpt upp halva Bauhaus och några andra VVS butiker när man själv letade efter ett riktigt bra duschhandtag.

Samtidigt tänkte jag: duschen är ändå det viktigaste när det kommer till hotellupplevelsen, så det är inte hur fin receptionen är eller hur bra frukosten är – inte ens det billiga priset för ett högt värde kan avgöra . Det är hur rent och välplanerat det är i duschen som avgör hur hotellet upplevs. Inte minst strålens styrka, då vissa hotell agerar miljöhotell och stryper styrkan till att duschen liknar snarare en droppställning.

Googlat dessutom lite och hittat följande länk om duschar och länk om duschar, men hittar inte någon information om detta på hotellens hemsidor. Undrar varför? Det är ju så viktigt!

MVH, Snart en hotellgäst